Övertorneå

I mer än 100 år har tågen med järnmalm rullat från gruvorna i Malmfälten. Nu ska LKAB steg för steg gå över till att producera rent järn, så kallad järnsvamp. Genom att vätgas används i processen ger detta en stor minskning av koldioxidutsläppen från ståltillverkningen.

35 mil söderut längs bilvägen pågår bygget av H2 Green Steels stålverk i Boden för fullt. Som mest kommer omkring 5000 personer att jobba med bygget. När stålverket väl är igång räknar företaget med att ha 1500 anställda.

Fortsätter man tre mil längs väg 97 kommer man till Luleå. I hamnen planerar LKAB att utvinnasällsynta jordartsmetaller. I samma område vill spanska bolaget Fertiberia tillverka konstgödsel och Talga Resources har börjat bygga en fabrik som ska förse batteriindustrin med grafit. De växande transportbehoven gör att hamnen ska byggas ut och farleden fördjupas. Även det är ett mångmiljardprojekt.

Följer man sedan E4an söderut i fjorton mil kommer man till Skellefteå. Där står redan delar av Northvolts batterifabrik på plats. Över 2000 personer har anställts, när den är färdigbyggd beräknas det jobba mellan 4000 och 5000 personer där.

Detta är bara de största av de industriprojekt som är på gång i norra Sverige. Handelskammaren i Norrbotten räknar med att den svårgripbara summan 1400 miljarder kronor ska investeras i Norrbotten och Västerbotten fram till 2040. Regeringens samordnare Peter Larsson räknar med att det kommer att behövas 100 000 fler människor i de båda nordliga länen för att fylla alla de nya industriarbetsplatserna och jobben inom skolor, sjukvård och annan service.

Övertorneå ligger en bit bort från de stora industriprojekten. Det är drygt femton mil till Boden och Luleå och ännu några mil längre upp till Gällivare.

Märks effekterna av industrisatsningarna på så stort avstånd?

- Vi ser inte några direkta effekter ännu. Visst är det en utmaning att klara personalförsörjningen inom kommunen, men det är inget som hänger samman med de nya industrierna, säger Övertorneås kommundirektör Anna Andersson.

- När de stora industrisatsningarna kommit längre ökar kraven på att vi måste vara riktigt attraktiva för att kunna rekrytera den arbetskraft vi behöver. Samtidigt tror Anna Andersson att det ökade intresset för norra Sverige också kan bidra till att fler kan tänka sig att flytta till en kommun som Övertorneå.

- När ögonen nu vänds mot norr är det inte bara de kommuner där de stora industrierna etableras som är intressanta. Det kommer att finnas människor som är lockade av livsstilen i en mindre kommun. Vi ser att en viss trend av att inflyttningen ökar. Att vi har utsetts till Sveriges bästa skolkommun kan vara ett argument för barnfamiljer att flytta just till Övertorneå.

Statistiken ger visst stöd åt det hon säger. Siffrorna över in- och utflyttning har svängt upp och ned. Men under de tre senaste åren är summan ett litet överskott av inflyttare. Att befolkningen ändå fortsätter minska beror på att fler dör än som föds i kommunen.



Visst är det lätt att se att det går att leva ett bra liv på en plats som Övertorneå. Under arbetet med boken Norrsken – drömmen om den gröna industrin (Ord&visor Förlag, 2023) träffade fotografen Erland Segerstedt och jag ett gäng pensionärer som varje vecka möts i caféet bredvid blomsterhandeln. De kunde rada upp exempel på fördelar med att bo i Övertorneå: Fina boendemiljöer, naturen, en relativt bra tillgång på all slags service och kultur.

- Det är slående att det ändå händer otroligt mycket i ett samhälle som Övertorneå. Det finns en golfbana och vi har en mycket aktiv teaterförening som visar föreställningar ungefär varannan vecka, berättade Doris Notlind, som efter 45 år i Järfälla flyttat tillbaka till Övertorneå.

- Det är väldigt bra att bo i en liten kommun där det är nära till allt. I Järfälla tog det lång tid med alla resor, la Doris make Rune till.

Läget på arbetsmarknaden i Övertorneå är också bra. Arbetslösheten är betydligt lägre än genomsnittet i landet och det finns en rad små och medelstora företag inom olika branscher.

Förutsättningarna ser goda ut, men samtidigt talar tidigare erfarenheter och forskningen mot att Övertorneå kommer att få draghjälp av de stora industriprojekten.

När metallpriserna började stiga för 15 till 20 år sedan gjorde LKAB och Boliden stora investeringar i Malmfälten. Vid den tiden startade också Northland Resources järnmalmsgruvan i Kaunisvaara. Sammanlagt investerades en bra bit över 50 miljarder i gruvorna under åren kring 2010. Men när jag har tittat på statistiken visar det sig att medan jobben blev något fler i Kiruna, Gällivare och Pajala hände just ingenting på arbetsmarknaden i grannkommunerna Jokkmokk, Överkalix och Övertorneå. Befolkningssiffrorna fortsatte att peka nedåt.

Det här stämmer också bra med vad forskningen inom området säger. Martin Henning, professor i
ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet menar att det är de platser som ligger inom ett rimligt pendlingsavstånd från den nya industrierna som kommer att påverkas av investeringarna.

- De som forskar på pendling sätter gränsen för den rimliga pendlingstiden till arbetet vid 40 minuter, maximalt en timme. De orter som ligger inom en timmes bilväg från platser där det byggs industrier och där det finns en centralort med samhällsservice kommer att kunna vinna litegrann, konstaterar Henning.

Han får medhåll av Rikard Eriksson, professor vid Umeå universitet, som leder ett stort forskningsprojekt kring de nya industrierna i norr. Möjligen kan besöksnäringen i kommuner som ligger en bit bort från industrierna dra nytta av investeringarna, men det ger i regel inte så stora inkomster.

- Vi har världsarvet Höga kusten söder om Umeå, men det genererar inte så stora intäkter. Åker man till Älvsbyn för att titta på Storforsen behöver man inte betala för detta, säger han.

Kommundirektören Anna Andersson tror ändå att även Övertorneå kommer att kunna dra nytta av satsningarna i norr.

- Vi kommer inte direkt att dra nytta av industrisatsningarna. Men om vi lyckas att med en positiv marknadsföring visa att det är bra att bo i Övertorneå kommer intresset för att flytta till kommunen att kunna öka när fler funderar på att flytta norrut.

- Vi som inte hör till tillväxtkommunerna känner kanske att vi har blivit lite bortglömda i samband med de stora industriprojekten. Men det är viktigt att hela länet är med i den utveckling som sker, menar hon.



Något som med säkerhet kommer att påverka nästan alla delar av norra Sverige är den ökade elproduktionen. I nuläget ligger elanvändningen i Norrbotten och Västerbotten mellan tolv och tretton terrawattimmar (TWh). Lägger man till elbehoven för de ovannämnde industriprojekten landar elanvändningen vid mitten av århundradet på omkring 110 TWh. I praktiken innebär det mycket mer elproduktion och många fler elledningar. Den energikälla som är billigast och där det går relativt snabbt att få tillstånd är vindkraft på land. Nu planeras det för nya vindkraftparker lite varstans. En av de nya parkerna planeras i Övertorneå.

Det är företaget Njordr som har inlett planeringen för vindkraftparken Nordvind med 95 vindsnurror i nordvästra delen av kommunen. Vindkraftparken beräknas producera 2,4 TWh.

- Företaget kontaktade oss för 1-1,5 år sedan. De har haft ett första avgränsningssamråd, där alla berörda instanser får ge synpunkter på projektets storlek och den påverkan det kan ha på olika samhällsintressen, förklarar Cornelis Uittenbogaard, samhällsplanerare vid Övertorneå kommun.

I nuläget finns en liten vindkraftpark med sju vindkraftverk i Aapua och den något större parken Maevara, som delvis ligger i Pajala kommun. Den nya parken innebär en rejäl utökning av vindkraften i Övertorneå.

Kommunen har beslutat om inriktningen för eventuella etableringar av ny vindkraft. Några områden har pekats ut som lämpliga från kommunens perspektiv. Det område där Njordr vill bygga är ett av dessa. Däremot är beskedet tydligt att det inte ska byggas vindkraft i närheten av Torneälven.

- Vi ser inte att det finns så stora konflikter med andra intressen i de områdena där vindkraftparken planeras. Området är glest befolkat. Det finns ett fåtal fast boende och en del fritidshus i området, vilket så klart behöver tas med i planeringen. Det gäller framförallt att ta hänsyn till de naturreservat som finns inom kommunen samt ta höjd för påverkan på besöksnäringen, vilket är ett utpekat utvecklingsområde för Övertorneå kommun. Parken kommer att ligga inom Korju samebys område och företaget har haft nära dialoger med dem sedan tidigare, beskriver Cornelis Uittenbogaard.


- Om den här parken byggs kommer det inte att finnas något större utrymme för ytterligare vindkraftsprojekt i kommunen.

När det ska användas mer el behövs det fler elledningar. Aurora Line, en ny högspänningsledning mellan Sverige och Finland ska dras genom Övertorneå kommun. Den kommer att passera söder om Övertorneå och nå Torneälven vid Vitsaniemi.

Det kommer att finnas el att skicka från Finland till Sverige. Kärnreaktorn Olikluoto 3 i södra Finland har efter många förseningar tagits i drift och vindkraften byggs ut i snabb takt. På den finska sidan av Torneälven planeras det vindkraft även i närheten av älven. Den planerade vindkraftparken Reväsvaara är tänkt att ligga mitt emot turistanläggningen på Luppioberget och den planerade konsthallen i Vitsaniemi. Övertorneå kommun har uttalat sig mot bygget av vindkraft på den finska sidan av älven. Samtidigt pågår ett internationellt samråd just nu om planerna för vindkraftparken Karhakkamaa med 50 turbiner norr om Tornio.

Det finns en viktig skillnad mellan Finland och Sverige som kan förklara att det byggs vindkraft i snabb takt öster om Torneälven. I Finland stannar en del av vinsterna i de berörda kommunerna. Hade parken Norrvind legat i Finland hade kommunen årligen fått nära 40 miljoner kronor i fastighetsskatt, om man räknar med att parkens livslängd är 30 år.

Än så länge är planerna på ny vindkraft och högspänningsledningen de tydligaste tecknen på att de stora industrisatsningarna även påverkar Övertorneå. Kommundirektören Anna Andersson säger att kommunen arbetar med att skapa förutsättningar för att nya företag ska kunna etablera sig i kommunen.

- Vi är intresserade av medelstora satsningar som är lagom stora i förhållande till kommunens storlek och möjligheterna att rekrytera personal. Det kan till exempel vara underleverantörer till någon av de stora industrierna eller verksamheter där det går att jobba på distans, säger hon.

Liksom andra mindre kommuner i norr har Övertorneå länge kämpat i motvind. Forskarnas bild av hur mindre kommuner påverkas av de nordliga industrisatsningarna är inte ljus. Det finns en risk för konflikter när vindkraftparker och elledningar ska dras fram. Anna Andersson har ändå en förhoppningsfull bild av kommunens långsiktiga framtid.

- Om femton år har befolkningsutvecklingen vänt. Trenden att inflyttningen är större än utflyttningen kommer att fortsätta. Besöksnäringen har utvecklats. Några underleverantörer till de stora industrierna har etablerat sig i kommunen och vi har fler små och medelstora företag.

De nya industrierna har väckt förhoppningar om nya jobb och inflyttning inte bara till de orter där de stora industrierna byggs. Med investeringar på 1400 miljarder är det rimligt att förvänta sig ett lyft för hela regionen. Men med dagens förutsättningar är det inte i den riktningen utvecklingen går. Sedan 2020 har befolkningen i de fyra städerna längs kusten ökat med tre procent. Övriga kommuner i Norrbotten och Västerbotten har förlorat tre procent av invånarna.

Även de kommuner som ligger en bit bort från de nya industrierna kommer att påverkas. Men risken är att de synliga spåren mest kommer att bestå av vindkraftparker, elledningar och en och annan gruva. Men det är investeringar som idag inte ger någon större utdelning i form av jobb och intäkter till lokalsamhället.